-
Vakuumrör
| Volym |
3 mL |
| Tillsats |
EDTA |
| Märkning |
Lila propp |
| Prod. nr. |
17750200 |
| Beställs på |
Länsförsörjningen |
Remiss
Klinisk mikrobiologi / Uppföljning av känd infektion.
Provtagning
2st EDTA-rör à 3mL (lila propp).
Gelrör (gul propp) går också bra, men rekommenderas ej om genotypning önskas.
Provhantering
På vardagar skickas proverna ocentrifugerade till Ryhov. Ocentrifugerade prover bör anlända till analyserande laboratorie inom 24h.
Då proverna beräknas ankomma till Ryhov efter kl 16 fredag och dag före helgdag, samt under helgen ska de centrifugeras i 10 minuter vid 2000xg och hällas av i två sterila rör (t.ex. två "urinrör").
Proverna fryses sedan i -70° C (alternativt i -20° C).
Minst mängd: 700 µL plasma eller serum (ca 4-5 kap. EDTA/gelrör).
Förvaras och transporteras i kyla alt. fryst.
Svar/Bedömning
HBV-DNA besvaras Påvisat/Ej påvisat och med kvantitet, IU/mL, samt genotyp ifall det är beställt.
Faktorer som påverkar undersökningens prestanda
Prover från patienter som behandlas med heparin kan vara ofullständigt koagulerade och förekomsten av fibrin kan ge upphov till otillförlitliga resultat.
Kraftigt hemolyserade prover kan inte användas.
Prover som är uppenbart mikrobiellt kontaminerade kan inte användas.
Svarstid
HBV-DNA analyseras på annat laboratorium (se nedan), och besvaras i regel inom 1-2 veckor. Genotypning tar något längre tid.
Metod
DNA påvisas med PCR-teknik.
Utförande laboratorium
Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Linköping.
Länk till "Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Linköping" (nytt fönster).
Medicinsk bakgrund
Infektion med hepatit B-virus (HBV) kan förlöpa subkliniskt eller resultera i akut eller kronisk hepatit. Alla former kan leda till kroniskt bärarskap, med eller utan utan leverpåverkan. Sena komplikationer är levercirros och hepatocellulär cancer. Viruset sprids som blodsmitta, sexuellt och från mor till foster.
Tre av virusets antigena strukturer (Ag), HBsAg, HBeAg och HBcAg är av diagnostisk betydelse. Vid infektion utvecklas antikroppar mot dessa, anti-HBs, anti-HBe och anti-HBc. Dessa s k markörer kan alla förekomma i blodet, utom HBcAg som endast återfinns i levercellerna.
HBsAg är den viktigaste markören och kan påvisas i serum någon vecka till månad före symtomdebuten och försvinner normalt efter cirka tre månader, men kvarstår under lång tid ifall infektionen blir kronisk vilket inträffar hos ca 5% av dem som smittas i vuxen ålder. De flesta med kronisk hepatit B är sannolikt smittade tidigt i livet.
Bestämning av HBeAg och anti-HBe görs på alla HBsAg- positiva.
Anti-HBs analyseras vid kontroll efter vaccination.
Anti-HBc undersöks bl a på nya blodgivare då denna markör oftast finns kvar hela livet efter genomgången hepatit.
Kvantifiering av HBV-DNA och ibland även av HBsAg används vid känd infektion för att bedöma smittsamhet och för uppföljning av behandling.