Blododling påvisar bakterier och svamp i blodet, t ex vid sepsis. Bakteriemin/fungemin är kontinuerlig men mängden kan variera och hos barn ofta vara låg. Frossa är tecken på bakteriell invasion till blodbanan. Provtagning bör inledas oberoende av dylika symtom och alltid innan första dos av intravenös antibiotika-terapi. Om antibiotika redan givits bör blododling upprepas omedelbart före nästa dos. Se särskilt PM (länk nedan).
En blododling tas i en barnflaska (om liten mängd) eller i ett flaskpar (vuxenflaskor): aerob + anaerob flaska (om större mängd). Små mängder blod minskar känsligheten (sensitiviteten) i odlingen. Vg se "Provtagning för blododling på barn" för rekommenderad volym relaterat till barnets vikt.
I barnflaskan sker odlingen aerobt. Vid misstanke om anaerob infektion (abscesser, bukfokus, Lemierres syndrom) bör anaerob vuxenflaska (orange kork) väljas istället för den aeroba barnflaskan, alternativt som tillägg till den aeroba.
Vid odling i flera flaskor (större barn) tas dessa med fördel samtidigt, från samma stick. Venöst blod är att föredra men arteriellt blod kan användas. Vid oklara tillstånd med feber kan flera blododlingar vara av värde (efter infektionsläkarbedömning).
Provtagning från inneliggande kärlkateter innebär stor risk för förorening. Vid odling från kärlkateter ska detta alltid kombineras med venprov för att utesluta kateterkolonisation.