Uppföljning resistenta bakterier (MRB)

Mikrobiologen
  • eSwab

    Provrör
    Volym
    Tillsats
    Märkning eSwab
    Prod. nr. 80061600
    Beställs på Länsförsörjningen

Remiss

Klinisk mikrobiologi / Uppföljning/Smittspårning resistenta bakterier

För uppföljning, smittspårning och avskrivning av multiresistenta bakterier.

Provtagningsmateriel

Eswab provtagningsset (skruvkorksrör till urinprov).

Provtagning

Om odlingsplatsen är torr fuktas provtagningspinnen med NaCl före provtagningen.

MRSA:
Se PM från Smittskydd/vårdhygien "MRB provtagning patienter" för information om provtagning (länk nedan).

ESBL, ESBL-Carba:
Se PM från Smittskydd/vårdhygien för val av provlokal (länk nedan).

Rektum: Provtagningspinnen förs in ett par cm i rektum.
Infarter/PEG/stomi: En pinne för varje infart. Pinnen rullas där infarten penetrerar huden.
Sår: Rengör såret. Ta odlingen i sårkant mot frisk vävnad.
Urin: Skruvkorksröret fylls med ca 8 mL urin. Vid KAD desinfekteras katetern nedanför förgreningen och punkteras med steril spruta, urinen aspireras.
Feces: Rulla provtagningspinnen i feces.

VRE:
Prov tas från rektum eller feces.

Rektum: Provtagningspinnen förs in ett par cm i rektum.
Feces: Rulla provtagningspinnen i feces.


Smittskydd/vårdhygien "MRB provtagning patienter"

Länk till "MRB provtagning patienter" (nytt fönster).

Provhantering

Förvara och transportera provet i kyla.

Svar/Bedömning

Odling utförs alla dagar.

Efterfrågad resistent bakterie eftersöks i samtliga lokaler som provtas.

Svarstid

1-3 dagar. Misstänkt positiva medför längre svarstid.

Metod

Selektiv odling + konfirmerande analyser.

Utförande laboratorium

Klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Medicinsk bakgrund

Multiresistenta bakterier, exempelvis meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA), vankomycin-resistenta enterokocker (VRE) och multiresistenta gramnegativa bakterier, främst de som bildar "extended spectrum"-betalaktamaser (ESBL) förekommer idag över hela världen.

Spridning i vårdmiljö gynnas av symtomfritt bärarskap, sen upptäckt, bristande hygienrutiner med mera.

I Sverige har vi hittills lyckats förhindra större epidemier med dessa bakterier genom att bevaka förekomsten och vidta vårdhygieniska åtgärder.
Som led i detta arbete är smittspårning en viktig del.