Febertillstånd efter fästingbett kan orsakas av flera fästingburna smittämnen, bland annat Borrelia-spiroketer och olika Rickettsia-, Anaplasma- och Ehrlichiaarter.
Human granulocytär anaplasmos (HGA) orsakas av den intracellulära bakterien Anaplasma phagocytophilum (hette tidigare Ehrlichia phagocytophila). HGA är vanligtvis ett influensaliknande tillstånd med hög feber, huvudvärk och muskelvärk. Ibland kan även gastrointestinala symtom och exantem på bålen förekomma och i sällsynta fall mer allvarlig sjukdomsbild med CNS-påverkan och ARDS (acute respiratory distress syndrome). Vid HGA ses ofta lätt anemi, måttlig leukopeni och trombocytopeni samt förhöjda levertransaminaser och förhöjda inflammationsparametrar. Serologi blir positiv först efter 1-2 veckors sjukdom. Enskilt prov med måttlig antikroppsnivå står inte alltid för en aktuell infektion, utan kan bero på en tidigare exponering. För säker serologisk diagnostik krävs ofta konvalescensprov 4 veckor efter akutserum. Direkt påvisning av Anaplasma-DNA med PCR är ett viktigt komplement till serologi, framförallt tidigt i sjukdomsförloppet.
Neoehrlichia mikurensis är en intra-cellulär, icke-odlingsbar bakterie som sprids via fästingbett och kan orsaka feber, huvudvärk, muskelvärk och hudutslag. Hos immunsupprimerade patienter kan infektionen bli långdragen och tromboemboliska komplikationer såsom TIA, DVT, lungemboli förekommer. Diagnos ställs genom påvisning av Neoehrlichia mikurensis-DNA i plasma (i andra hand serum) och behandling ges med doxycyklin.
Rickettsia är en bakterie som sprids via fästingar, kvalster och löss och som kan ge upphov till olika varianter av rickettioser. Fästingburen rickettsios ger upphov till fläckfeber med symtom såsom huvudvärk, muskelvärk, feber och småkärlsvaskuliter, men mer allvarliga sjukdomsförlopp förekommer. Diagnostiken ställs utifrån klinisk bild tillsammans med serologi, där PCR i vissa fall kan användas som ett komplement. Rickettsios behandlas med doxycyklin.