-
Flera provrör kan användas
Volym |
|
Tillsats |
|
Märkning |
|
Prod. nr. |
|
Beställs på |
|
Remiss
Klinisk mikrobiologi / Övrigt (bakterier, svamp).
Kliniska data, insjukningsdatum och eventuell utlandsvistelse ska alltid anges. Det behövs för korrekt bedömning av analysresultatet.
OBS! Misstanke om tularemi måste framgå även på alla eventuella odlingsremisser (t ex blododlingar, vanliga sårodlingar) då särskild hantering behövs för att undvika smitta vid analys.
Förvarna även laboratoriet dagtid på tel 294 50!
Provtagningsmateriel
PCR och odling: Pinnprov (sårodlingspinne) från misstänkta sår. Lymfkörtlar, BAL, vävnad, biopsi, aspirat läggs i sterilt rör med skruvkork. Till vävnadsprov tillsätts en liten mängd steril koksalt (0,5 mL). Blod i aerob blododlingsflaska.
Serologi: Serumprov i gelrör (gul propp).
Provtagning
PCR/odling: Aspirat eller sårsekret transporteras lämpligast på en steril bomullspinne i transportsubstrat. Biopsier transporteras i sterilt koksalt.
Serum: Lämplig provvolym: 5-10 mL blod. Minsta provvolym: 1 mL blod (200 µL serum).
Provhantering
Förvaring och transport i kyla. Skickas snarast möjligt.
Svar/Bedömning
PCR: F. tularensis-specifikt DNA rapporteras som påvisat/ej påvisat.
Odling: besvaras som "Växt av/Ingen växt av F. tularensis".
Serologi: Antikroppar (IgM och IgG) mot F. tularensis rapporteras med titer och individuell kommentar. Begäran om uppföljningsprov förekommer.
OBS! Infektion orsakad av F. tularensis ska anmälas enligt Smittskyddslagen.
Faktorer som påverkar undersökningens prestanda
PCR/odling: För liten mängd provmaterial kan medföra falskt negativt resultat.
Serologi: Titerstegring kommer i regel 2 - 3 veckor efter insjuknandet, men kan ibland dröja upp till en månad varför parad provtagning är att rekommendera. Både IgG- och IgM-titrar kan stå kvar i många år efter insjuknandet.
Svarstid
Svar på tularemi-PCR kan fås dagen efter provets ankomst till laboratoriet. Negativt odlingssvar kommer efter 7 dagar. Positiva resultat telefonbesvaras om detta efterfrågas på remissen.
Metod
Detektion av F. tularensis DNA direkt från kliniska prover eller efter odling med PCR.
Antikroppsbestämning i serum (IgM och IgG) med ELISA och immunkromatografi (ICT).
Utförande laboratorium
Folkhälsomyndigheten, Solna.
Länk till "Folkhälsomyndigheten, Solna" (nytt fönster).
Medicinsk bakgrund
Tularemi eller harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis och är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. I Sverige rapporterades tidigare sjukdomen framför allt från Norrland, men har nu spridits till såväl Götaland som Svealand. Förekomsten varierar mycket från år till år.
Människor kan smittas på flera olika sätt, t ex genom bett av smittad mygga eller fästing, direkt beröring av smittat djur, inandning av aerosol innehållande smittade djurs urin eller spillning eller intag av smittat vatten.
Bakterien kan också orsaka laboratoriesmitta, varför prover från personer med misstänkt tularemi ska hanteras på säkerhetslaboratorium. VIKTIGT att tularemimisstanken framgår på alla remisser till laboratoriet.
Inkubationstiden är kort, två till tio dygn, i genomsnitt tre dygn. Insjuknandet är i regel akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Beroende på smittväg så kan symtomen innefatta sårbildning kring insektsbett med regional lymfkörtelsvullnad, lunginflammation eller sår i mun och svalg.
Diagnos ställs genom att man påvisar bakteriens DNA i prov från sår eller antikroppar mot Francisella i blodprov. I vissa fall kan diagnostiken kompletteras med odling.