Lamotrigin är en fenyltriazin utan kemisk släktskap med traditionella antiepileptika och används vid behandling av epilepsi med partiella anfall och/eller generaliserade tonisk-kloniska anfall. Läkemedlet hämmar frisättningen av aminosyran glutamat via selektiv blockering av spänningskänsliga natriumkanaler i nervcellens cellmembran. Lamotrigin är en svag hämmare av dihydrofolatreduktas in vitro, varför folatmetabolismen teoretiskt kan komma att påverkas vid långdragen behandling. Detta har ej påvisats vid ett års uppföljning av behandling med lamotrigin. Lamotrigin absorberas från mag-tarmkanalen och elimineras ffa via urinen i form av huvudmetaboliten som är en N-glukoronid tillhörande gruppen UDP-glukoronosyltransferaser. T1/2 är 24-30 timmar och påverkas kraftigt av samtidig medicinering med andra antiepileptika. Maximal plasmakoncentration uppnås inom 2-3 timmar efter tablettintag.