Digoxin användes som läkemedel vid hjärtinsufficiens. Digoxin ökar hjärtats kontraktionskraft genom en direkt effekt på myokardiet och minskar hjärtfrekvensen genom vagusstimulering och genom att förlänga överledningstiden i AV-knutan i hjärtats retledningssystem.
Digoxin eliminineras huvudsakligen via njurarna, varför reducerad dos av läkemedlet måste ges vid njurinsufficiens samt hos äldre patienter. Huvudsaklig indikation för digoxinbehandling är numera vid förmaksflimmer/fladder och paroxysmal supraventrikulär takykardi men digoxin används även ofta vid hjärtinkompensation. Vanligaste preparaten är Lanacrist® ,Digoxin® och Lanoxin.
Koncentrationsbestämning av digoxin utföres vid misstanke på digoxintoxikation och vid avvikelse från väntad behandlingseffekt.