Provtagning
Hur man tar prov "i halsen" för mikrobiologisk diagnostik är lite snårigt. Här gör vi ett försök att reda ut begreppen:
Man ska alltid tänka på att virus är den överlägset vanligaste orsaken till akut faryngit. Någon diagnostik är då sällan aktuell.
Svalgodling är inriktad på diagnostik av bakterier, nämligen de beta-hemolytiska streptokocker som orsakar faryngotonsillit. Grupp A (GAS, S. pyogenes) utgör 80-90%, resten utgörs av grupp C och G.
Arcanobacterium haemolyticum och difteri är ovanliga orsaker till tonsillofaryngit. Det måste stå på remissen att diagnostik av detta önskas, men det kan utföras på den vanliga svalgpinnen.
Fusobacterium necrophorum är en egen beställning i BOS. Den påvisas med DNA-teknik och kräver egen steril pinne, som sätts i skruvkorksrör med 0,5-1 mL steril NaCl-lösning. Skickas i dagsläget till annat laboratorium.
Angina Vincentii är också egen beställning i BOS. Analysen kräver att utstryk görs på objektglas direkt efter provtagning från de ensidiga ulcerationerna med svalgpinne. Låt torka och skicka sedan till Mikrobiologen för mikroskopi.
Tänk på att gonorré och primär HIV-infektion kan ge faryngit.
Odling från halsböld: se Punktatodling i vår handbok.